onsdag 2 december 2009

Right said Fred

Ooooo on the CATWALK,
on the catwalk yeah...
Yeah I do my little stuff on the catwalk,
Yes I strutt my little stuff on the catwalk...

Thoreau

”I went into the woods because I wanted to live deliberately. I wanted to live deep and suck out all the marrow of life...to put to rout all that was not life; and not, when I came to die, discover that I had not lived.”


Henry David Thoreau, en man med särdeles vackert och autonomt sinne, en finnarnas soulmate. En naturalist, filosof och poet, och författaren till en av mina favoritböcker; Walden. Har du inte läst den är den att rekommendera.

Nedan, det mest maxade avslut på ett brev någonsin. Man önskar man hade varit smart nog att komma på någonting liknande själv:

”You ask particularly after my health. I suppose that I have not many months to live; but, of course, I know nothing about it. I may add that I am enjoying existence as much as ever, and regret nothing.”

Warning

WARNING

When I am an old woman I shall wear purple
With a red hat which doesn’t go and doesn’t suit me.
And I shall spend my pension on brandy and summer gloves
And satin sandals, and say we’ve no money for butter.
I shall sit down on the pavement when I’m tired
And gobble up samples in shops and press alarm bells
And run my stick along the public railings
And make up for the sobriety of my youth.
I shall go out in my slippers in the rain
And pick the flowers in other people’s gardens . . .
But maybe I ought to practice a little now?
So people who know me are not too shocked and surprised
When suddenly I am old, and start to wear purple.

Jenny Joseph, 1961


torsdag 26 november 2009

Astrologi, några tankar


Efter en helg med gubben i Helsingfors som lämnade mig särdeles harmonisk slog det mig återigen hur beroende jag och mitt välmående är av att ha allting i balans. För mycket eller för lite av något skämmer allt, heter det ju, och när det gäller min själaro är det uttrycket skrämmande korrekt. "Balans", "Harmoni" och tankarna drogs till mitt stjärntecken, som *surprise, surprise* är Vågen. Coincidence? Kanske det...

I princip tror jag inte på astrologi. Tanken på 12 bastyper av personligheter och varianter inom dessa beroende på planeternas positioner är för mig helt enkelt inte trovärdig. Jag har då aldrig träffat två människor med samma personlighetsbas någongång och knappast har någon annan heller noterat något sådant. Men trots bättre vetande lockas jag av tanken och tycker det är intressant.

Vågar skall enligt tradition vara sociala, lojala och relationsorienterade människor. Taktfulla, logiska, charmiga och förfinade, diplomatiska med stark rättskänsla. Kvinnliga vågar har ofta en stark manlig sida och vise versa, eftersom jämlikhet och balans är viktig även på denna punkt. Så långt, så bra. Inte så dumma saker att höra om sig själv, eller hur?
Till de sämre egenskaperna heter det att vi vågar är lata, slösaktiga, ytliga, snarstuckna och ombytliga. Totalt opraktiska människor som inte kan hantera ensamhet och har beslutsångest. Okej... här slipper man inte lätt undan.

Mycket stämmer, annat inte alls. Taktfull - jag?! Tillåt mig småle... Samvetsöm, jooo.... Jag brukar säga att dottern är extremt samvetsöm, så det äpplet föll nog inte så långt från trädet det nej. Beslutsångest?- Om! Klarar inte av ensamhet - Definitivt fel, behöver det till och med. Stark manlig sida - check. Lat- vem är nu inte det då och då? Slösaktig - check. Opraktisk - Nepp.

Jag är mycket medveten om att skulle jag räkna upp ett annat teckens egenskaper skulle även mycket där falla inom min kategori. Fisken, till exempel, sägs vara känslomässig, romantisk, fantasifull, intuitiv, moralisk och anpassingsbar. Dagdrömmande, idealistisk, blir lätt deprimerad och fastnar lätt i missbruk, men är även en kärleksfull partner och angelägen att hjälpa andra. Ur den listan kan jag lätt plocka tre som stämmer in på mig. De må nu inte vara mina starkaste personlighetsdrag, men de finns förståss där, precis som hos dig. Det som gör mitt ställningstagande till astrologi så komplicerat är det att trots att jag inser att det logiskt sett inte bara kan finnas 12 bastyper - så hittar jag trots allt många av mina starkaste underliggande personlighetsdrag, enligt mig själv, hos beskrivningen av vågen; rättskänslan, beslutsångesten, utvecklad manlig sida, behovet av balans...

Trovärdigt eller inte, intressant är det i alla fall!

onsdag 11 november 2009

Handbok i världsherravälde


Det finns en orsak till att Bibeln är en storsäljare och till att kristendomen är ett så välspritt fenomen. Första delen beskriver vad som händer när man inte gör som man blir tillsagd (skrämselpropanganda) och andra delen en förklaring på de 10 mest viktiga reglerna för att få tillgång till de fördelar som marknadsförs (man fångar flera flugor med socker än med vinäger). Det fick mig att i ett ögonblick av mitt mycket vanligen förekommande tillstånd av ”hjärnsläpp” tänka ut reglerna inom mitt eget världsherravälde.

Etablera Diktatur
1.Du skall inga andra gudinnor hava jämte Pepsi-mama!

Sensur
2.Du skall icke missbruka Pepsi-mamas, din Gudinnas, namn, ty Pepsi-mama skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hennes namn!

Kulturbildning kring gudinnestatus
3.Tänk på Pepsidagen, så att du helgar den.

Delegering av arbetsuppgifter
4.Hedra din fader och din moder, på det att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land

Säkra befolkningstillväxten och den ökande skaran anhängare
5.Du skall icke dräpa.

Lugn och ro i riket så att delegeringen av arbetsuppgifter lyckas
6.Du skall icke begå äktenskapsbrott.
7.Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
8.Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.
9.Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.

Säkra befolkningens tillgångar och skatteinkomsterna
10.Du skall icke stjäla.


fredag 30 oktober 2009

Ansel Adams in color

Ansel Adams (1902-1984), vem har inte hört om honom? En mästare på svart-vitt och en av mina personliga favoriter eftersom jag i honom tycker mig kunna skönja samma förkärlek för träd som jag har. Jag älskar träd! Av alla växter på den här planeten är det något kittlande magiskt med träd enligt mig. Finns det något mer vördnadsfullt och respektfullt än ett gammalt stort träd? Den karva barken, suset från löven och knarret av grenarna. Det är som en person ur ett avslägset förflutet, stelnad på plats av ålder och tidernas härjningar. Barken, den åldrande kroppen som bär vittne om erfarenhet och lidande. Grenarna sträcks ut mot himlen i ett försök att hålla tiden still, att vara medveten om nutiden, och ur lövens sus skönjs en forntida hälsning av lugn och visdom.

Hur som helst, det här inslaget skulle handla om Ansel, inte om mina fantasier om träd, men det är tydligen den riktningen min skalle vill ta idag. Det jag skulle ha sagt om Adams var att ”He didn't believe that the color processes of his day could produce results to compare with the rich visual deliberation, the fine-grained luxuriance of his work in black and white.” Det till trots har Harry Callahan, en annan duktig fotograf gjort en bok ”Ansel Adams in Color” där man bland annat kan se detta:

Inte så illa...!

tisdag 27 oktober 2009

fredag 23 oktober 2009

torsdag 22 oktober 2009

måndag 19 oktober 2009

Dum and dumber

Religion, politik, sexualitet. Välkänt heta ämnen som ändå kommer på andra plats vad gäller tabulagda samtalsämnen. För vem av oss är pigg på att få sin intelligens ifrågasatt? Det blev en intressant diskussion om intelligens i helgen, och man märkte genast att det var ett ämne med enorm värdeladdning som även var smockfull med missförstånd.

Intelligens som begrepp är svårt att klargöra, och det är ett av de mest omstridda begreppen vi har.
När Aristoteles i tiderna började intressera sig för fenomenet intelligens menade han att man kan skilja mellan logiskt tänkande och språklig förmåga. Under Upplysningstiden förändrades intelligensbegreppet och man skilde mellan 'förnuft' och 'kunskap'. Under denna tid började man även skilja mellan intellekt och intelligens. Intellektet kunde enligt 1800-talsfilosofen Arthur Schopenhauer styras av viljan, medan intelligensen är individens, av naturen, medfödda förmåga.
En för flera av dagens moderna teorier central tanke är att det finns en för alla mänskliga uttrycksformer gemensam underliggande faktor, "intelligens". Denna är inte observerbar, men kommer endast till uttryck i olika aktiviteter. Så hur mäter man något som inte kan observeras? Jo, genom dessa alltmer populära test. Problemet med dessa är att de är svåra att göra kulturoberoende och inte tar i beaktande språkliga färdigheter, och som om det inte räckte finns det dessutom tre olika skolor att gå efter; Wechsler, Stanford-Binet samt Cattell. Stanford-Binet skalan var inte ens accepterad av sin ena skapare, den franske psykologen Binet. Det testet var helt enkelt tagit fram för att kunna identifiera vilka skolbarn som eventuellt kunde komma att behöva extra hjälp i sitt arbete, och han tog helt avstånd från det i betydelsen av ett generellt intelligenstest. Wechslers testar
Verbal IQ, alltså språklighet, respektive Performance IQ, alltså "prestation", eller icke-språklig. Catell en uppdelning av intelligensen i Flytande respektive Kristalliserad intelligens. Flytande intelligens refererar till en tänkt förmåga att dra slutsatser, finna mönster i osorterad data av godtycklig sort, mönsterigenkänning, allt relativt oberoende av tidigare kunskaper inom något område. Kristalliserad refererar till en förmåga att använda tidigare inlärda kunskaper och gjorda erfarenheter på ett smart sätt. Detta kräver naturligtvis ett gottlångtidsminne men är något annat än minnet självt. Till intelligensen räknas idag alltså vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning. Inom psykologin skiljer man på intelligens och kreativitet, personlighet och visdom. Phuh, hänger du med? Det kommer ännu mera...
Enligt Howard Gardner finns det olika typer av intelligens, och då inte bara två som Wechsler och Cattell testar. Nej, hela 9 olika sorters int
elligens har Gardner kommit fram till att det finns: lingvistisk (språklig), logisk-matematisk, spatial (rumslig), kroppslig-kinestetisk, musikalisk, interpersonell (social), intrapersonell (reflekterande) intelligens, naturalistisk intelligens och existentiell intelligens. Inte ens dessa sju varianter har räckt till för att utfyllande beskriva IQ. Idag har de flesta av oss även hört talas om EQ och SQ, emotionell och själslig intelligens.

Med allt detta i bakhuvudet – vad är det egentligen som gör att vi anser en människa intelligent, och en annan inte? Jag vet då inte! Allt jag vet är att på basen av detta så anser jag IQ test knappt vara värt pappret de är printade på, och att man ska vara försiktig med vems intelligens man uttalar
sig om. Det kan ju visa sig att ens egen inte är allt den borde vara heller...