Jag har en manlig bekant, en rar kille, lite blyg men i största allmänhet som de flesta andra av sin art. Det låter väl trevligt, tänker kanske nån nu, och det skulle kanske inte vara så fasligt farligt - om det inte vore för det att han har nio/elva på repeat, och med barnslig glädje och frenesi delar med sig av sina senaste teorier och "bevis" varje gång man ser honom. Gud nåde den som försöker påpeka de svaga sidorna med den senaste teorin, naturlagar och sånt skräp duger inte som motargument, och vad gör man då liksom...? Jo, håller tyst, ler och nickar vackert medans man räknar upp decimalerna av Pi tyst för sig själv.
Länge har det kryllat av konspirationsteorier kring nio/elva. Från det ena hållet kommer en teori mer fantastiskt långsökt än från det andra hållet, och alla brinner för just sina teorier. Under en hjärnsläpp av det större slaget tänkte jag att bland uppsjön av alla dessa fantasieggande barnsagor skulle det nog finnas plats för ytterligare en till. "Varför inte skapa en egen teori, så utomordentligt dum, långsökt och vansinnig som möjligt?". Med djävulskt uppsåt var det just det jag gjorde. Under en eftermiddag av bykvikning började jag. Ja, ja, okej. 2009: lite väl sent påkommet, men jag har aldrig påstått mig vara en av världens mest snabbtänkta.
Hursomhaver, utgångspunkten i min teori är denna: Allt är Michael Jacksons fel.
(Man ska inte tala illa om de döda har jag lärt mig, och det... ställde ju till det något. Lanseringen av min nya teori fick vänta något, och vid det här laget hoppas jag att han har stelnat tillräckligt för att inte vända sig i sin sista vila när han hör i vilket sammanhang jag placerar honom...)Mikael är egentligen en ambassadör, utsänd från en planet bebodd av apor. Dessa apor blev i tidernas begynnelse kidnappade av ufon från Tellus och istället utplacerade på en annan blå planet. Eftersom det har gått så bra för dem sände de Mikael för att ge vår stagnerade utveckling en push framåt, samt upplysa om oss vårt gemensamma ursprung och därmed, det värsta, att gud inte finns. Mikael hade två mål; Mellanöstern och Vatikanen, eftersom det var på de platserna fanskapet var som mest utbrett. Han träffade Usama - det gick inte bra. Mikael besökte därefter Vatikanen - det gick ännu värre. Håglös ville den milde vegetarianen se ett av våra största lyckanden: Det stora äpplet, och hamnade följaktigen i New York. Vid det laget hade Usama hunnit mobilisera resten av Jihad-skolans drop-outs och kom förståss efter honom, och vi vet ju alla hur det gick. Klantarslen som de är lyckades de inte, för Mikael, den lille ap-ambassadören hade, nedslagen av synen av en stor stinkade stad istället för ett stort, härligt äpple, redan lämnat staden. Prästerna var honom hack i häl, inte ens Vatikanen kunde riskera att hans budskap skulle spridas. Men Mikael var inte rådlös; han flyttade till Las Vegas, syndernas näste och dit kunde varken en rättrogen präst eller en rätttrogen muslim följa efter honom. Vid utkanterna av Las Vegas insåg Påven och Usama att en attack från två fronter inte var till någon nytta. De gjorde gemensam sak, och genom en snillrik plan gjorde de Mikael till en mega stjärna och såg till att han tränade ihjäl sig istället.Snipp, snapp, snut
Så var sagan slut.
