Jag har en längre tid varit på jakt efter ett egnahemshus. Klockan tickar och det är liksom dags att börja bete sig som en stadgad vuxen, stilla mitt rastlösa blod och slå rot någonstans.
Ääh, skämtar bara. Sanningen är att det var mitt pensionsutdrag som skrämde livet ur mig. Att betala hyra på den teoretiska pensionen vore möjligt endast i en parallell verklighet där jag är lotto-miljonär. Om den pensionen (som var uträknad på min nuvarande lön, pensionsålder 65) blir min ekonomiska verklighet när det är dags kommer jag inte ens ha råd med min budget-pensioneringsplan. Lyx versionen är en stuga på landet i Frankrike/Italien. Cykel, betande kor och nybakat bröd. Budgetversionen är ett kyffe med veranda i Sydamerika. En sliten moped, gatuhundar och billigt rödvin. Snacka om att utbildning lönar sig (Not!)
Men nu kommer jag från ämnet igen. Vem hade väntat sig annat, så säg?! Heh.
Ok. Min arbetskollega ska bygga hus. Det har jag inte råd med på endast min inkomst, men i en av de broschyrer hon tittade igenom hittade jag mitt drömhus. Se och njut -'Atrium' av Myresjöhus.
Det är så perfekt att jag knappt kan tro det. Precis som namnet ger vink om har huset ett atrium. I mitten. Massor med naturligt ljus, öppen planlösning in extreme. Jag vill, jag vill, jag vill!!! Kan se mig där i atriet, en stacke med böcker och ett glas vitt. Eller varför inte ett matbord där? Ett robust, slitet vitmålat bord. Stort nog för både pyssel och läxläsning som närmaste vännerna samlade för middag. Att fantisera må vara ljuvligt, och i drömmen allt möjligt. Kvar återstår att fråga sig själv - Nu när jag har sett att det finns i verkligheten, hur ska jag nånsin kunna övertala mig själv att det är onåbart?!
fredag 21 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar